Här kommer inlägget som vissa av er har väntat på :)

Vi tar det från början så alla hänger med..

Jag har jobbat på Försäkringskassan sedan 2003 med 2 avbrott för föräldraledighet. Jag jobbade här hemma i stan fram till december 2008 då jag började pendla till Sundsvall och fick nya arbetsuppgifter.

För ett halvår sedan började jag känna att jag ville komma hem och arbeta på hemmaplan, vi fick andra arbetstider och tiden med familjen blev mindre och mindre. Det har varit ett ständigt pusslande för att få privatlivet att gå ihop.

Jag började kika efter andra jobb och har sökt något enstaka men har inte lagt ner så mycket energi på det eftersom jag ändå skulle vara ledig snart.

I maj kom min chef fram till mig med en utskrift från arbetsförmedlingen och sa att hon visste att jag kunde ta det på rätt sätt. Hon visste att jag ville jobba på hemmaplan så hon tyckte att jag skulle söka ett jobb på Skatteverket. Jag hade kikat på det innan men tänkte att vafan, är det verkligen någon mening att söka jobb när jag snart ska ha ett till barn!? Jag funderade lite och skickade till slut iväg en ansökan, satte till och med in en bild på mig själv :)

Efter några veckor så fick jag ett mail med en inbjudan till en intervju, skrek rätt ut här hemma och blev skitnervös! Jag hade ju inte skrivit i ansökan att jag var gravid och att jag snart ska ha ett till barn.. Hur skulle dom ta det?

Dagen för intervjun kom och jag piffade till mig så gott det gick, tänkte att jag bara skulle vara mig själv och försöka göra ett gott intryck. Var så nervös men blev avslappnad ganska snabbt när jag kom in i rummet. Allt flöt på bra och det kändes bra just då. När jag kom hem så blev jag förvirrad, gick det verkligen så bra? Vad har jag sagt för nåt? Kunde jag ha gjort något annorlunda?

Jag släppte allt och tänkte att jag har gjort så gott jag kunnat, det var ju ändå ett jobb jag inte tänkte söka från början och jag kunde aldrig tro att jag skulle bli kallad till en intervju så jag hade ju ändå kommit längre än jag trodde.

Den 21 juni fick jag ett mail från chefen som skrev att Skatteverket hade hört av sig till henne och ville ha referenser, då fick jag lite hopp. Jag måste ju ha varit ganska intressant trots att jag är tjock :)

Började hoppas på att jag skulle få ett trevligt samtal vilken dag som helst.. dagarna/veckorna gick men ingen ringde så jag sa till Mats för bara några dagar sedan att jag har gett upp hoppet. Det fanns nog andra som verkade bättre än mig.. :(

Men men, jag skulle ju ändå få vara ledig ett tag med min bäbis och jag kunde ju hålla utkik efter andra jobb under tiden!

Idag var jag på stranden med Zandra och Liam, solen stekte och vi hade trevligt. Plötsligt ringer telefonen, när jag såg att det var okänt nummer så blev jag lite nervös.

Jag svarade och rösten sa: Hej, det här är ****** och jag ringer från Skatteverket.

Behöver jag säga att pulsen steg en aning.. :P

Hon pratade lite om semester och vädret och sedan kläckte hon ur sig: Du undrar väl säkert varför jag ringer!?

Om det är ett plus eller minus?

Ja, svarade jag och sekunderna kändes som minuter.

Klart det är ett plus säger hon, du gjorde så bra ifrån dig på intervjun och vi vill jättegärna att du kommer till oss. Vi tror att du har mycket att tillföra och att du kommer att passa in bra i arbetsgruppen!!!

Jag blev nästan stum och studsade av glädje, det här trodde jag aldrig!!

JAG HAR FÅTT ETT NYTT JOBB (och dessutom som höggravid)!

Det är en tillsvidaretjänst på heltid så nu måste jag börja fundera på när jag ska börja jobba :D

Jag är världens lyckligaste människa just nu :)

Fördelar med det nya jobbet:

-Arbetsuppgifterna verkar skitroliga

-Jag får gångavstånd till jobbet

-Jag får mer tid över till familjen

-Vi slipper allt pusslande med tider hit och dit

-Jag får tillbaka mina förmåner och kan utnyttja dom

-Mer eget ansvar

-Inget schema att följa

-Ja, nästan allt :)

Nackdelar med att få ett nytt jobb:

-Jag kommer att sakna alla underbara kollegor

-Jag kommer inte att träffa mamma nästan varje dag

Jag har alltid trivts på Försäkringskassan men nu är det dags att gå vidare... det ska bli så sjukt kul och spännande!

Yeah, I did it!!

Svärmor var så gullig att hon köpte med sig en tårta och kom hit för att fira! :D